Rock Star

Japp! Som ni ser på bilden så är jag numera en riktig rock star. Jag har till och med ett eget band: KLAD (Nää, jag har inte stavat fel till kladd. Även om det namnet förmodligen hade passat bättre med tanke på två av bandmedlemmarna…) Vi är 4 i mitt band, fast de övriga 3 vet inte om det än. Kan bli en rolig(?) överraskning sen när vi får förfrågan om att vara förband till The Ark…

Det har nämligen visat sig att jag är ett musikaliskt geni! Kan man inte tro, men tydligen så. Jag behärskar såväl gitarr, bas, trummor och sång. Kanske inte så bra, är på beginner-nivå. Men jag lyckades någorlunda i alla fall. Och det räcker för att övertyga mig om mina star-qualities.

Japp, jag har testat Guitar Hero. Det var riktigt skoj! Speciellt när kompisen hade ett helt band med instrument. Det visade sig att trummor var svårast. Och jag som alltid tyckt att de mest sitter där bak och viftar lite med sina pinnar.

Undrar om jag har en framtid som rock star?
Oj, jag hörde ett unisont NEJ på den frågan. Det kan väl inte ha nåt att göra med min rock star-pose? Jag som ser så cool ut...

Förlåt, det var mitt fel

Förlåt! Det var inte med flit. Jag lovar. Men, jag förstår nu så här i efter hand att det var mitt fel. Jag är verkligen ledsen.

Vi bänkade oss på nationaldagskvällen för att kolla på VM-kvalet i fotboll mellan Sverige och Danmark. Givetvis hade jag och sambon på oss våra Sverige-tröjor. För då kan man vara säker på vinst.

Men, jag gjorde ett fatalt misstag. Jag drog på mig tröjan över min långärmade vita skjorta (var lite frusen). Och när matchen var slut, och jag i besvikelse drog ut hårsnodden ur mitt hår så märkte jag: Jag hade satt upp håret med en röd hårsnodd!! Förstår ni vad det betyder? Jag hade kombinerat ihop Danmarks färger. Fa-an!

Inte konstigt att det röe-vie-laget gick och vann över oss blå-gula. Jag hade omedvetet hejat fram Danmark genom att iklä mig deras färger. Jag orsakade Sveriges förlust. Förlåt, det var mitt fel.


Fast egentligen tycker jag nog att den där upphaussade Zlatan kunde ta och göra nån nytta för Sveriges del också. Dessutom missade han ett givet målläge. Så, när jag tänker efter är det nog Zlatans fel.

Och han expertkommentatorn, då? Vad är det för stolpskott? Han kunde inte ge konstruktiva kommentarer utan klagade bara på stackars Mikael Nilsson att han inte spelade som en forward och mittfältare förutom sin position som back. Det är ju långt högre krav än vad jag har på Zlatan t.o.m. Nä, tacka vet jag Glenn Strömberg. Även Kåmark funkar fint.

Så, när jag tänker efter, så var det nog Zlatans och expertkommentatorns fel.

Men, borde inte Henke ha lagt straffen? Han har rutin och lugnet att ta en sådan vid ett sånt viktigt läge. Tyvärr har inte Kimpan den självkänslan ännu.

Så, när jag tänker efter, så var det nog Zlatans, expertkommentatorns och Kimpans fel. Det är i alla fall min slutsats efter att ha analyserat situationen objektivt…

Oj, så synd det kan vara om en

Kommer ni ihåg reklamen där en förkyld man sitter böjd över en skål med varmt, ångande vatten? Och han säger: Ni kvinnor pratar om hur jobbigt det är att föda barn. Då vet ni inte hur det är att vara man och förkyld. (Reklamen gick kanske för 10-15 år sen. Att jag tar upp ett så pass gammalt TV-inslag säger nog mer om mig än om reklamsnutten: Jag har blivit gammal, buhu…)

Med tanke på den stackars mannens otroligt jobbiga tillstånd så börjar jag undra om jag inte var man i mitt förra liv, och därmed har kvar en del av det släktets egenheter. Det är nämligen också otroligt synd om mig när jag är sjuk.

Jag fångade upp bacillusker när jag var i Malmö, så detta Malmö-virus gjorde mig både förkyld och ynklig. Sambon var istället iväg och tävlade med vår bil på bana, och lyckades där smittas av race-bacillen. Även honom var det naturligtvis synd om (fast jag hade det givetvis mycket sämre).

Efter att ha varit frisk i en 4-5 dagar, har jag nu fått race-förkylningen. Nu hade jag till och med fått feber (vilket enligt min uppfostran innebär att man verkligen är sjuk). Så nu förstår ni hur synd det är om mig.

Det enda som kan mildra är glass. Men trots det är jag så sjuklig, så sjuklig. Nästan så pass illa däran att jag inte kan äta medicinglassen. Men bara nästan.