Nya Blondinbella

Nu ska sambon och jag bli nya BlondinBella.

När jag var i väg på konferens passade sambon på att bjuda över ett gäng jobbarkompisar på grillkväll. Och i present fick han då detta:

Japp, de tycker tydligen att han ska bli mer blond. Och i och med att jag bloggar så innebär ju detta:
Sambon+jag=Nya Blondinbella

Pedikyr Lyx

I dag var jag på pedikyr lyx. Fick det i födelsedagspresent av sambon - förra året - men det hade inte blivit av förrän idag. Fast nu slog det mig att det ju är jag som har betalat den.

Det lyxiga inkluderade lackning av tånaglarna och då valde jag en grön variant. Som ni ser så är den inte direkt diskret.

Varit på konferens denna vecka

Jag har varit på konferens denna vecka i Lund och sedan passat på att hälsa på en kompis och hennes man samt syrran med familj. Väldigt skoj!

Åkte i tisdags, konferensen var onsdag och torsdag, var hos min kompis till fredag och sedan hos syrran till lördagen och sedan hem. Och av den anledningen så har jag inte varit här på ett tag.

Konferensen var en informatörskonferens som bland annat handlade om sociala medier. Och det är ju precis vad jag håller på med just nu när jag bloggar. Så nu undrar jag givetvis - kan jag räkna detta som arbetstid...

Pinsamt och snuskigt

Det här måste vara en titel som kan ge en och en annan fundering...

På jobbet har jag irriterat mig flera gånger över att tvålen på toan har varit slut. Antingen har det varit slut eller så har det varit extremt lite kvar, på några av toaletterna. Härom dagen blev jag så sur över att det återigen var slut, så jag beklagade mig för en jobbarkompis.

- Har du tryckt på gummipipen, undrade hon.
- Självklart, svarade jag, och visade hur jag tryckte pipen uppåt.
- Men du ska trycka ihop gummislangen, påpekar hon.
- VA??? Men det går väl inte, sa jag pafft. Det är ju en hård pip.
Det gick.
Och det funkade.


Fast jag kan ju säga till mitt försvar att det inte var så länge sen jag började jobba där. Det är baaara 3,5 år sen...

Vilken underbar komplimang!

Jag har fått en otrolig komplimang. Jag blev så glad att jag blev rörd. Och eftersom jag är jäkligt stolt över den så publicerar jag den här (man måste ju passa på att skryta när det finns en anledning, man vet aldrig när det händer igen...):

"Sen så tänkte jag tipsa er om en blogg som jag läser nästan dagligen( beror på hur ofta Karin uppdaterar bloggen), det är nämligen min bloggvän Karin som driver bloggen. Gå gärna in & besök hennes blogg, jag lovar er att ni kommer att få ett leende på läpparna när ni väl läser den & känna igen er vad gäller livet i allmänhet!
Klicka på den här länken/meningen så kommer ni fram till Karins blogg! "

Det är min bloggkompis Heidi som har skrivit detta på sin blogg, Modekatt. Där brukar hon skriva om sina ursöta katter, om lite mode, om hur det är att bli mamma; ja om det som händer i hennes liv.

Det komiska i det här att jag givetvis inte hade uppdaterat bloggen på 1,5 vecka. Kändes lite typiskt mig :-). Och ni som är inne här ofta vet att jag är otroligt oregelbunden när det gäller inlägg. Men som tur är så gör jag knäppa saker ganska ofta, och de brukar ju generera bra blogginlägg :-).

Och ni som är nya: Varmt välkomna!
Kan berätta att jag väldigt snart kommer göra ett inlägg som är så pass pinsamt för min del att jag knappt vågar skriva om det. Det handlar givetvis om att jag har varit lite trög - nej, jag menar långsam... (Se följande inlägg för att förstå mönstret: Jag är inte trög, Trög eller långsam?, Trög eller långsam? - Igen; jodå, det har hänt förr...). Men denna gång har jag varit långsammare än vanligt.
(Inlägget kommer förmodligen imorrn.)

Var ute för tidigt

"Var ute för tidigt" - Det är en mening som inte ofta kommer fram över mina läppar. Jag är snarare ute för sent. Men denna gång gällde det nåt helt annat.

Sist skrev jag ju om mitt rännande efter poliser. Jag var ut igår igen och lufsade (nej, jag menar, tränade stenhårt). Men jag glömde bort att det var tisdag, dan då några av stans poliser är ute och joggar "mitt" joggingspår. Och jag stack ut alldeles för tidigt. Jag missade med andra ord de vältränade rump-nissarna (oj, nu slant tangenterna iväg igen för mig, jag menar naturligtvis de ordningssamma poliserna).

Och det var extra klantigt med tanke på att jag inte hade sambon med denna gång. För nu hade jag ju kunnat simulera en stukning eller nåt...

Tjejpoliser
Som fotot i inlägget nedan visar så är det även kvinnliga poliser som är ute och joggar. Förra gången jag & sambon var ut ihop, så var det enbart tjejen vi mötte.

Vi brukar jogga runt ån och tar då alltid samma håll (motsols). Vet inte riktigt varför, men det känns helt naturligt att göra så (eller så är vi motsolspersoner, lite motiga och dana...). Men just denna gång, så tar sambon upp att vi kanske ska byta håll. Och det var strax efter att vi hade mött tjejpolisen. Hmmm, ett samband måntro...?

Mitt joggingspår
Och nu slog det mig (ja, jag vet, jag är inte så snabb...): Varför är de ute och har koll på just min motionsslinga? Hur kommer det sig att staden har valt att sätta av polisresurser att hålla ett öga just där jag brukar flåsa runt? Och just de dagar jag brukar vara ute (det är en bedrift...)?


P.S. Japp, det är jag som är ute och joggar på bilden. Ser ni hur snabbt det går? Jag hann knappt fotta, sån speed hade jag... Och enkelt var det inte, för jag var ju tvungen att hålla in magen oxå :-).