Rätt sorts sula…?

Köpte skor häromdagen. För att vara helt korrekt så köpte jag tre par skor. Hör inte till vanligheten (som tur är…). Ena paret var lite för stora så jag kompletterade med ett par sulor. Och nu är frågan, var det verkligen rätt sorts som försäljaren fick mig att köpa?

Det står nämligen så här: ”Den hygieniska sulan för aktiva människor …” Hmmm, betyder det att man måste man vara aktiv för att ha dem? Eller blir man aktiv av att använda dem…?

Dåligt luktsinne?

Jag kan förstå att Morris gärna kryper in i det mesta, såsom väskor, sängar, kartonger etc. Men att lägga sig bland smutstvätten? Eller så tycker han att det inte är så stor doftskillnad mot att ligga jämte oss...

Bilen i delar = ingen stuga?

Eftersom kopplingen slirar skulle maken byta den. Som tur är har han kompisar med såväl kunskap som utrustning eftersom både motor och växellåda måste plockas ut för att fixa detta. Men just när allt är utplockat visade det sig att en packbox läckte. En ny måste införskaffas innan delarna kan monteras ihop igen.

Och därför ser bilen ut så här just nu:

Och nu är frågan: Hur tar vi oss ut till stugan? Som tur är så har maken en lösning på detta:

Japp, han har monterat upp en av våra hängmattor i vardagsrummet. En ny inredningsdetalj som Morris inte känner igen sedan tidigare.

Stackars Snöstorm

För en tid sen var Snöstorm riktigt sjuk. Hon ville inte äta - inte ens fisk eller glass. Det har aldrig hänt tidigare, så vi blev ordentligt oroliga. Speciellt med Simbas snabba sjukdomsförlopp i minnet som tyvärr slutade så tragiskt som det bara kunde.

Veterinären tog en massa prover samt gjorde ultraljud på magen (en konstig känsla att klappa hennes mage efter det, när hon annars har en jättelurvig kagge). Som tur var så hade hon inga tumörer (och där gick en lättnadens suck). Det de kunde avläsa var att hon hade för högt värde på sköldkörteln. Det förklarar hängigheten och lojheten (men inte att hon spydde).

Så nu måste hon ta medicin i resten av sitt liv. Ett piller på morgonen och ett på kvällen. Inte helt lätt att få in i en katts mun. Eftersom jag misslyckades kat(t)astrofalt när jag försökte så har det blivit makens uppgift.

Nu är frågan, var jag fumlig med flit för att slippa ge henne medicin, eller var jag bara fumlig...?

Det kanske var dags nu...

Ja, vad säger ni? Det kanske var dags att tvätta fönsterna nu... (jag behöver väl inte påpeka vilket som är putsat och vilket som inte är det...).

Det har bara tagit en sisådär sex år innan vi fick fönsterskrapan ur. Har sedan RUT infördes tänkt att vi skulle använda det avdraget, men eftersom vi aldrig kom fram till vilka vi skulle anlita så blev det helt enkelt aldrig av. Och året innan dess kunde vi ju inte tvätta dem eftersom de skulle målas om.

Men när man inte ser om fönstret har en plastfilm såsom insynsskydd på sig, eller om det bara är skitigt, ja då är det nog dags ändå. Fast först måste vi ju köpa en ny, bra skrapa. Det visade sig att vi redan hade resonerat så, för en ny fin skrapa låg redan i städskåpet.

Och när jag ändå tog tag i en sex år gammal surdeg, varför inte frosta av frysen? Så nu har jag kommit halvvägs. Jag har putsat 6,5 av 13 fönster (de är väldigt höga vill jag då framhäva :-)) och ena frysen. Inte så pjåkigt, tycker jag själv.