Jag tror att det inte är långt kvar innan min blogg ligger etta på bloggtoppen. Jodå, det finns en sådan topplista. Just nu ligger Kenza (en 17-årig fotomodell som precis vann pris för bästa blogg, ganska lik mig med andra ord...) på första plats med 171 004 unika besökare denna vecka so far (de räknar tydligen från måndag morgon).
Men det borde väl inte vara så svårt. Jag menar, det är ju inte så att jag har noll läsare. Jag vet att jag definitivt har 3. Det är jag, sambon och min syster. Eller ja, kanske inte vet definitivt, men det är väldigt troligt att jag minst har tre läsare. Att jag och sambon läser, det vet jag (har sett det med mina egna ögon). Att min syster läser, är jag nästan helt övertygad om. Hon är nämligen den som jag prackar på mina inlägg. Hon får automatiskt ett mejl varje gång jag publicerar ett inlägg (något som jag föreslog att hon skulle få, och som hon inte vågade tacka nej till för familjefridens skull). Att hon sedan läser mejlet och därefter klickar sig vidare till bloggen, är något jag inte kan vara helt säker på. Men om man utgår från det, då är vi minst tre personer. Och det betyder att det enbart är 171 001 kvar.
Det kanske låter som att en väldigt stor ökning som krävs, men om man avrundar till närmsta hundratusental, uppåt givetvis, så… så är det fortfarande en hel del kvar. Okej, det kanske inte är så troligt trots allt, att jag hamnar högst upp på bloggtoppen. Fast å andra sidan, vem bryr sig om sånt? Varför ska man tävla och vinna hela tiden? Det är väl inte det viktigaste? Det viktigaste är att delta och ha roligt! (Hmmm, om jag skickar massmejl på jobbet, och ber sambon göra samma sak, då borde jag komma upp i rätt så hyfsad placering). Som sagt var, att blogga är ingen tävlan…
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
4 med mig! : ) Jag kollar din blogg varje dag så det är bara att blogga vidare för din egen skull. Go girl.
TACK! Känns bra att vi är fler - snart är jag nog i topp ändå...
Skicka en kommentar