Jag är en Juvel!

Förra veckan var jag till ett 50-tal Odd Fellow-damer, inklusive min mor, och höll en presentation. Jag berättade om högskolan, om den akademi (en av fyra) som jag jobbar på samt om vår satsning på internationalisering ihop med Thailand.

Efter min presentation fick jag dessa söta blomster:

Vilken komplimang!

Därefter begav jag mig hemåt, medan damerna åt middag ihop. Sedan berättade min mor att jag hade fått en massa (okej, just det ordvalet kan vara min egen tolkning, hon kan ha sagt någon...) komplimanger för hur proffsig och duktig jag var. En av dem, som tydligen brukar vara generös med komplimanger, utbrast:

- Vilken Juvel du har till dotter!

Ett ordval man inte så ofta hör - men desto trevligare :-).

Men det är det jag har försökt säga till min mamma alla dessa år, att jag ju är en Juvel, utan att hon har förstått... Hon tror alltid att jag syftar på hennes andra dotter :-)... Men det jag kan säga är att jag gärna kommer dit och håller en presentation igen - med en sån feedback.

Ska bara hitta på nåt vettigt och prata om. Och här är det just det förstnämnda som är problemet - den andra del brukar inte vara något problem...