Brev från vår son Vilgot

I början av maj så introducerade jag er för vår nya imaginära son Vilgot. Sen glömde vi faktiskt bort honom. Mest kanske för att han är helt påhittad. Men så härom veckan så dök det upp. Ett brev. Från Vilgot.

"Hej.
Det var ju synd att vi inte kunde vara tillsammans i sommar, men ni behöver inte oroa er. Jag trivs kanon på kolonien. Vi är några som håller ihop, jag är nog den lugnaste. Våran föreståndare är en äldre gammal gaggig farbror. Men biträdena är bra, bara unga tjejer."
Ovanstående var bara en fjärdedel av brevet, så vår son verkar vara bra på att skriva.

Men vi är oroliga för honom nu. De har nämligen kommit dit några äldre grabbar som stöter på biträdena. Och Vilgot och hans kompisar har snott deras cyklar och lagt ut dem på nätet. Sedan kommer ägaren och köper tillbaka den. Undrar om detta kriminella beteende kan bero på taskig uppväxt... Ha tjänar å andra sidan sina egna fickpengar.

Sen verkar han inte vilja att vi kommer på öppet hus som de ska ha. Skäms han för sina föräldrar mån tro...? Han avslutar dock med:
"Vi träffas till hösten när skolan börjar.
Hälsningar
Vilgot"




Om nån undrar över min långa bloggpaus så beror det på att jag ju har varit tvungen att förbereda mig för nästa karriärkliv (se inlägget nedan)... Jag fann nämligen det tredje och sista tecknet på mitt kommande yrkesval - vi bor ju faktiskt på Skolgatan.