Ringarna

Det är flera som gärna har velat spana in min ring, när jag har berättat den stora nyheten. Nu är det dock så att jag har en symbolisk ring. Sambon var nämligen lite osäker på vad för typ av förlovningsring jag gillade, och ville då gärna köpa en, ograverad givetvis, som man sedan kunde lämna tillbaka om det nu var så. Men se det gick inte alls. En förlovningsring kan man tydligen inte lämna tillbaka.

Vid ett frieri är det ju trevligt och romantiskt att kunna göra det med en ring. Så hur gör man om den enbart ska vara tillfällig? Onödigt att lägga ner en förmögenhet på något sådant. Så därav den symboliska ringen.

Det roliga är att denna ring var guldig till en början. Men efter lite salta och kloriga bad samt sol, så förvandlades den. Från en guldring med ”diamanter” till en silverring med desamma. Inte mig emot, den silvriga varianten är snyggare.

När jag har berättat ovanstående så har repliken varje gång blivit ”Så han köpte den i en sån där automat…? Tur att han inte valde tuggummi då...”. Det visar att de inte känner mig alls... Såna jättetuggummin är ju som godis. Som om jag skulle välja bort godis…! Jag menar, ett sådant tuggummi hade ju varit godis OCH en ring efter lite tuggande… Det ihop med ett frieri är ju som ett riktigt kinderägg – tre önskningar i ett…