söndag 13 september 2009

Kattastrof?

Det går inte så bra som vi hade hoppats och trott, med att introducera den nya katten. Snöstorm gillade inte alls att få ett syskon/en lekkamrat. Hon ser honom som en inkräktare på hennes revir. Så hon reagerade såsom hon gör när en annan katt kommer in på innergården. Snickers (nya katten), fick springa in under en byrå för att komma undan. Vi hade gjort så att Snickers enbart fick vistas i en del av lägenheten medan Snöstorm kunde komma in till den delen om hon ville. Det ville hon – men tydligen bara för att jaga bort nykomlingen.

Så nu är han i gästrummet (se bilden) med stängd dörr och vi turas om att vara där inne med honom, medan den andra är här ute med Snöstorm. I dag har hon fått komma in i ”hans” rum då han har varit i kattburen, för att hon ska få nosa på honom. Att han är i buren verkar inte innebära något hot. Tvärtom. Tyvärr. Hon förstår inte att han ska vara kvar här. Det är som att se en annan katt på kattpensionatet eller på en TV.

Vi är nu riktigt oroliga för att det inte ska gå. I så fall måste vi lämna tillbaka honom. Och någon mer katt kommer vi aldrig att kunna skaffa som syskon/lekkamrat till Snöstorm. Som ni ser är Snickers väldigt söt. Och han har blivit riktigt gosig. Då spinner han som ett helt tröskverk. Att skiljas från honom vill vi verkligen inte. Så nu håller vi nervöst våra tummar.

Dock har vi firat hans ankomst. Vi har ätit Snickers…


P.S. Upptäckte att jag pekade ut fel katt på syskonbilden i det tidigare inlägget. Snickers är längst upp till vänster.

3 kommentarer:

Modekatt sa...

Herregud så söt han var!!

Modekatt sa...

Förresten , det kommer säkert att gå bra bara ni har tålamod. Vi hade också problem med våra katter men till slut så accepterade de varandra.
Bara hon får nosa på honom & bli van vid hans lukt så kommer det att bli bra!
Ha det bra

Karin sa...

Hejsan!

Tack för din kommentar, den värmde!

Som tur är så går det mycket bättre nu mellan "syskonen". Fast Snöstorm, storasyster, gillar inte när han kommer för nära. Inte än i alla fall. På Karin kåserar står det lite mer om det.

/Karin