Jag = Telemarkstjärna – Eller inte

Denna säsong har jag och sambon åkt utförs 2 dagar. Först i Kungsberget och sedan, för några dagar sen, i Romme. Vi brukar åka Telemark, något som vi verkar vara väldigt ensamma om. Det är förmodligen totalt ute att göra det eller så är vi bara före vår tid (väldigt före). I alla fall så är det grymt skoj, svårt och jobbigt. Men visst ser jag otroligt cool ut… (i alla fall när jag står still…)?

Bildbevis

Eftersom jag är så himlans feg så brukar jag inte trilla. Jag fegar ur och stannar precis innan olyckan sker (inte bara för att det kan göra ont att trilla, att det är lite pinsamt utan främst för att jag har såna problem med att komma upp igen).

Sambon har inte dessa problem. Han trillar desto oftare (fast han har å andra sidan åkt mindre Telemark än jag och aldrig slalom (det är snowboard som gäller annars)). När vi var iväg sist så ramlade han varannan sväng ungefär det första åket. Jag kan säga till hans försvar att snön var väldigt svåråkt (för jag hade också svårt, och om jag har det så måste det absolut vara fel på underlaget…).

Filmbevis

Vår första skiddag, i Kungsberget för nån månad sen, så lyckades jag faktiskt med att trilla. Två gånger. Andra gången såg inte sambon det ens, men det gjorde alla som åkte i sittliften.

Vi filmade varann några gånger med våra mobiler. Och generande nog finns min första vurpa med på en av filmsnuttarna. Inte för att det är pinsamt att trilla, om man satsar och vågar. Utan för att jag varken gjorde det ena eller det andra. För att balansera upp det hela, finns en film när jag åker ”normalt” och en där sambon försöker sig på ett hopp med snowboard. Av naturliga skäl så är filmerna väldigt korta...