Stort TACK till er som har gett positiva och uppmuntrande kommentarer som svar på föregående inlägg. Det värmde verkligen!
Strax efter att jag hade gjort inlägget så fick jag faktiskt tillbaka energin. Att skriva om det gjorde stor nytta.
Jag berättade den här händelsen för 3 kollegor utan att nämna den elaka personens namn. Två av dem kunde gissa vem det var... Att det var en tant är ganska lätt att lista ut eftersom jag jobbar på en kvinnodominerande arbetsplats samt att det faktiskt oftast är tanter i farmors-/mormorsåldern som kläcker ur sig sånt här.
Förutom att det inte är schysst att påtala att nån är tjock, så har ju inte den här personen en aning om min livssituation. Jag kanske väldigt gärna vill ha barn, men kan inte få. Då hade det gjort rejält ont att få en sån kommentar.
Inte första gången
Nu är det här inte första gången jag får den här frågan - men det blir varken roligare eller enklare.
Jag har faktiskt skrivit ett kåseri om detta fenomen som publicerades i vår lokaltidning för några år sen. Det var när jag såg en affär för gravida + mammor hade satt upp mitt kåseri utanför deras butik, som jag började blogga: http://karinkaserar.blogspot.com/2008/09/sg-mitt-eget-kseri-i-en-butik.html. Detta är alltså mitt allra första blogginlägg.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar