1:a på bloggtoppen – del 2

Ha, jag kom på en sak, angående det här med att vara bäst på att blogga (se föregående inlägg). Man kan faktiskt säga att jag har flest läsare. Det beror bara på vilka man jämför med. Allt är ju som sagt var relativt (ett väldigt bra uttryck, funkar i princip alltid). Om man till exempel jämför med medlemmarna i min lilla familj: sambon och våra båda katter, så leder jag helt klart. Hur jag vet det? De bloggar inte (om nu inte katterna bloggar när "råttorna" jobbar...).

Kan berätta att jag faktiskt har anmält min blogg till bloggtoppen (var ju helt enkelt tvungen, en statistiknörd som jag är), så nu vet jag exakt hur många unika besökare jag ska ha innan jag har gått om alla modebloggar (det är många sådana). Och nu är det enbart 346 429 att värva innan förstaplatsen är min. (Den uppmärksamme noterar här att glappet mellan mig och förstplatsen har ökat sen förra inlägget, vilket är förklaringen till att jag gillar ouppmärksamma personer bättre…)

Fast jag bryr mig egentligen inte om att det är nästan 350 000 besökare upp till förstaplasten. Faktiskt. För att blogga är faktiskt ingen tävling!

(Det här blogginlägget bör jag nog ta bort. Folk lär ju tro att jag så där tävlingsdryg, vilket jag ju inte alls är. Bara när det gäller badminton. Och fotboll. Och innebandy. Okej, när det gäller alla bollsporter. Men det viktigaste är inte att vinna – det är att inte förlora…)